Jernvägsmuseet är beläget i det magasin som Gotlands Lantmäns Centralförening (GLC) lät uppföra 1939.
Jernvägsmuseets utställning samt vagnhallen är öppen kl. 11.00–16.00.
Länkarna i texten går till vår föreningshemsida för er som vill veta mer om respektive järnvägsbolag.
Gotland var under slutet av 1800-talet mycket fattigt. Att ringmurar och kyrkoruiner finns kvar berodde till stor del på att man inte hade råd att riva de gamla för att bygga nya hus. Under 1870-talet fördes flera förslag fram om att bygga en järnväg på Gotland. En av de mest drivande var läkaren Ernst Leijer. 1878 var den första järnvägen (GJ-Gotlands järnväg) färdig mellan Visby och Hemse. Järnvägen invigdes av kung Oscar II den 10 september 1878. Spårvidden var 891 mm (3 svenska fot)
Under de kommande åren var både person och godstrafik blygsam. Några nya investeringar kunde inte göras. Men 1894 öppnades Roma sockerbruk. Med det ökade behovet av järnvägstransporter och linjer på ön. Som en följd av Sockerbrukets etablering KlRJ Klintehamn-Roma järnväg (via Sanda-Isums) klar 1898 och 1902 invigdes SlRJ- Slite-Roma Järnväg (via Källunge-Dalhem)
Söderut från Visby station invigdes sträckan till regementet vid Visborgs slätt 1902. Bolaget ombildades 1912 till VVJ- Trafikaktiebolaget Västerhejde-Visby. Den förlängdes då till Hallvards i Västerhejde. RHJ- Ronehamn-Hemse järnväg öppnades 1904.
GJ förlängdes 1896 till Väskinde. Sträckan Väskinde-Tingstäde (GJ) öppnades 1899. Söderut förlängdes banan Hemse-Havdhem 1900. Sträckan Visby hamn- Visby station fick allmän trafik under sommarhalvåret från 1 juni 1901. Sträckan Havdhem- Burgsvik öppnades 1908, och till sist öppnades sträckan Tingstäde- Lärbro 1921.
1924 öppnades SGJ- Sydvästra Gotlands järnväg mellan Klintehamn och Hablingbo. SGJ gick mycket dåligt ekonomiskt och övertogs av KlRJ redan 1927. Som längst var järnvägsnätet cirka 20 mil långt.
En mängd industrijärnvägar fanns även på ön främst vid kalkbrotten på Norra Gotland. Spårvidder var 600 och 891 mm.
Tidiga nedläggningar
RHJ lades ned redan 1918 och VVJ 1940.
Goda år för GJ
Under trettiotalet var GJ en av de mest lönsamma privata järnvägarna i Sverige. På 30-talet köpte GJ in en motorvagn. Andra världskriget innebar en mycket god trafikutveckling men också stort slitage på den rullande materielen. I mitten av 40-talet beställde GJ, SlRJ och KlRJ rälsbussar för att effektivisera trafiken samt försöka konkurrera med buss och bilismen. Det ekonomiska resultatet för sidobanorna KlRJ/ SlRJ var allt annat än lysande.
SJ
Gotlands Järnväg tog över KlRJ och SlRJ den 1 juli 1947. Trafiken bedrevs då i statlig bolagsform till den 1 juli 1948 då SJ tog över. SJ höjde priserna och minskade så småningom trafiken. Att resa mellan Slite och Visby med rälsbuss tog cirka en och en halv timme med tågbyte i Romakloster. Landsvägsbussarna tog 45 min mellan Slite och Visby. Det var inte konstigt att sträckan Hablingbo-Romakloster-Slite lades ned redan den 9 juli 1953. Bettågen på dessa sträckningar gick fram till 1958 då sträckan revs upp.
Slutet
Från 1958 rullade endast sporadiska godståg på den kvarvarande banan Burgsvik-Visby -Lärbro. En orsak till det var att Gotlandsbolaget 1955 satte in den första bilfärjan “Christoffer Polhem” och att lastbilstransporter från dörr till dörr blev mycket effektivare. En annan orsak var att Sockerbolaget gick över till landsvägstransporter av betor 1958.
Den 30 september 1960 gick de sista rälsbussarna mellan Burgsvik-Visby-Lärbro. Under ett par år därefter kördes slakteritransporter från Slakteriet i Visby till Visby hamn.
1963 hade de sista resterna av GJ rivits upp och inget hade funnits kvar om inte kommunalmannen Joel Herlitz i Romakloster kommun hade föreslagit att ett museitågsätt skulle ställas upp vid fd. Romakloster station. Ett ånglok (SlRJ 3), en personvagn och några godsvagnar drogs ut 1963 till Romakloster. Tågsetet började snart att förfalla och 1972 såg det ut som att det skulle återlämnas till Järnvägsmuseum och skeppas till fastlandet.
Föreningen Gotlandståget bildades
Ulf Ronander och flera andra reagerade och skrev insändare till Gotlandspressen vintern 1972 och de bildade Föreningen Gotlandståget. Stationsområdet i Dalhem (Gotlands Hesselby) köptes. Lok och vagnar flyttades från Roma till Hesselby och spåren började att återuppbyggas. Byggnaderna renoverades. 1978 var renoveringen av SlRJ lok nr 3 “Dalhem” klar. Banan hade då byggts ut en kilometer till “Ekens hpl”.
Gotlands Hesselby Jernvägar– GHJ invigdes den 8 oktober 1978 av Landshövdingen. Under de kommande årtiondena renoverades vagnar. Lokverkstad, vagnhall samt en kafébyggnad byggdes. Tule station skänktes till Föreningen 1982 i form av en till Föreningen knuten Stiftelse- “Tulestiftelsen”
2007 byggdes järnvägen ut med stöd av Eu-projektet Mål2 Öarna, över Karbyvägen och Dalhemsån till Munkebos hpl. 2008 var ångloket, SlRJ 3 Dalhem åter renoverat och kunde tas i trafik. Det är dock sedan 2018 avställt för att genomgå en större renovering.
Banutbyggnaden gick vidare i olika etapper till den 14 maj 2015, då järnvägen till Roma, totalt 6,5 km lång kunde invigas av Landshövdingen.
Text: Daniel Åhlén